Godnatt världen!

Jag har precis pluggat so i någon timma med min pappa nu. Utan honom skulle jag väl antagligen inte kunna så mycket.

Men verkligen, jag orkar ingeting nu! Absolut ingeting. Jag orkar inte ens vara snäll. 
Ska det vara så här, att det alltid finns någon som tynger en? Och usch vad jag känner mig feg. Och fyfan vad jag saknar.

Puss.



Ta mig till himlen, ta mig till skyn ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0